Orsa Besparingsskog
Inkomsten från besparingsskogen byggde det moderna Orsa.
Orsakarlar vid avverkning i Dovänget, nordväst om Untorp i början på förra seklet.
Få områden var så ägosplittrade som skogarna i Orsa. Lotterna hade delats upp vid arv sen urminnestider och skogsfastigheterna krympte för var gång.
I Orsa gjordes ett storskifte åren 1859 till 1884. I samband med detta bildades Orsa Besparingsskog med 53 000 hektar, där Orsabönderna kom överens om att avsätta en tredjedel av all skog för gemensamt bruk. Varje markägare som fick skog avsatt till besparingsskogen fick andelar i den i form av jordtal. Avkastningen skulle gå tillbaka till jordägarna i form av bidrag till skogsbruk och ändamål som gynnade bygdens utveckling.
När man efter storskiftet började avverka den gemensamt ägda skogen blev Orsa en förmögen kommun. Den totala inkomsten från avverkningarna var cirka 150 Mkr och mellan 1886 och 1933 betalade Orsaborna ingen kommunalskatt. När avverkningarna var som störst arbetade 6 000 personer och 3 000 hästar med att avverka och ta fram virket ur skogen. Orsa Besparingsskog blev en stark och inflytelserik organisation som i slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1950-talet byggde skolor, tingshus, industrier och ålderdomshem.