Bostad och hälsa

Buller, fukt, mögel och radon är exempel på saker i och omkring våra bostäder som kan påverka vår hälsa negativt. 

termometer som visar 27 grader

Inomhus kan luftkvaliteten påverkas av bostadens ventilation, mögel eller material i byggnaden. Förekomst av ädelgasen radon kan också utgöra en risk för människors hälsa. Om du störs av buller eller dålig luftkvalitet ska du i första hand prata med verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren.

Buller är ljud som uppfattas som störande. Vad som uppfattas som buller varierar därför från person till person. Byggarbetsplatser, tåg, vägtrafik och industrier är några exempel på vanliga bullerkällor. Buller kan även komma inifrån byggnader, till exempel från fläktar, hissar eller tvättstugor. 

Om du störs av buller ska du i första hand prata med fastighetsägaren eller den personen/verksamheten som orsakar störningen. Fastighetsägaren eller den som stör bör få rimlig tid för att utreda och åtgärda problemet.  

Om störningen fortsätter trots att du kontaktat den ansvariga kan du göra en anmälan om störning till miljö- och byggnadsförvaltningen. Det är viktigt att du fyller i blanketten så noggrant som möjligt.

Anmäl en störning , 255.3 kB.

Du kan läsa mer om buller på Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.. Du hittar även information om externt industribuller och övrigt buller utomhus på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats..  

Fukt- och mögelskador framträder ofta som fuktfläckar eller missfärgningar på väggar, golv eller tak. Det kan också visa sig genom mögellukt, färg som flagnar och tapet eller mattor som bubblar sig. Ibland syns skadorna tydligt. Ibland kan det vara svårt att upptäcka skadan.

En fuktskada kan leda till tillväxt av bland annat mögel och bakterier. Detta kan i sin tur orsaka hälsoproblem.

En fuktskada kan bland annat bero på dålig ventilation eller på läckande ledningar. Fukt kan också komma utifrån, via tak, väggar eller från grunden.

Problem med fukt och mögel i bostaden
Om du har problem med fukt och mögel i din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att boendemiljön inte orsakar olägenheter för hyresgästerna.

Om problemet fortsätter trots att du pratat med fastighetsägaren kan du göra en anmälan om störning till miljö- och byggnadsförvaltningen. Det är viktigt att du fyller i blanketten så noggrant som möjligt.

Anmäl en störning , 255.3 kB.

En väl fungerande ventilation är viktig för att du ska trivas och må bra i ditt hem. Dålig ventilation kan till exempel bidra till hälsoproblem som allergier eller andra överkänslighetsreaktioner. 

Hur vet du om ventilationen är dålig?
Några tecken på att ventilationen inte fungerar kan vara:

  • Imma eller fukt på insidan av fönster.
  • Dålig lukt kommer in genom dina frånluftsventiler i badrum och kök.
  • Mögel.
  • Ventilen suger inte tag i en pappersbit som du håller upp mot utsuget i till exempel badrummet.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)
Innan du använder ett ventilationssystem för första gången måste du göra en obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Den återkommande besiktningen ska göras med olika intervaller beroende på vilken typ av byggnad och ventilationssystem du har. Om du har ett en- och tvåbostadshus behöver du bara kontrollera ventilationen vid installeringen.

Om du bor i en hyres- eller bostadsrätt är det fastighetsägaren som ska se till att ventilationen kontrolleras. Fastighetsägaren ansvarar också för att rensa ventilationskanalerna regelbundet och åtgärda ventilation som inte fungerar.

Stadsbyggnadskontoret har tillsyn över att OVK utförs.

Om ventilationen inte fungerar
Om du misstänker att ventilationen är dålig ska du i första hand vända dig till fastighetsägaren, eller styrelsen om du bor i en bostadsrätt. 

Om problemet kvarstår trots att du kontaktat den ansvariga kan du göra en anmälan om störning till miljö- och byggnadsförvaltningen. Det är viktigt att du fyller i blanketten så noggrant som möjligt. 

Anmäl en störning , 255.3 kB.

Förbättra luften i din bostad
Om ventilationen i din bostad är dålig finns det några saker du kan göra för att själv förbättra luftkvaliteten. Du kan till exempel:

  • Rengöra ventilerna i kök och badrum regelbundet.
  • Se till att hålla friskluftsventiler och vädringsfönster öppna.
  • Vädra ofta och effektivt genom korsdrag korta stunder.
  • Se till att köksfläkten är igång när du lagar mat.

Du kan läsa mer om ventilation på folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats..

Inomhustemperaturen är viktig för vårt välbefinnande. Hur vi upplever temperaturen hänger bland annat ihop med drag och luftfuktighet.

Vi vistas inomhus en stor del av våra liv och därför är naturligtvis inomhusmiljön viktig. Luftens temperatur, fuktighet och drag påverkar innemiljön och din hälsa.

Temperaturen inomhus varierar vanligtvis beroende på vilken årstid det är. De allra flesta vill ha mellan 20 och 24 grader inomhus, men behoven varierar från person till person.

Hur varmt eller kallt får det vara?
Om temperaturen i bostaden är lägre än 18 grader eller högre än 26 grader under en längre period kan det innebära en risk för din hälsa. På sommaren kan man ibland få acceptera att temperaturen är upp till 28 grader inomhus.

Drag i bostaden
Drag kan orsaka obehag. Människans kropp är varm och varje luftrörelse kommer därför föra bort värme från kroppen. Drag i bostaden kan till exempel orsakas av otäta fönster och dörrar eller felaktigt fungerande ventilation. När väggar och golv har en lägre temperatur än vad luften har kan man också uppleva drag.

Problem med drag eller temperatur i bostaden
Om du har problem med att det är för varmt, kallt eller dragigt i din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att boendemiljön inte orsakar olägenheter för hyresgästerna.

Om problemet fortsätter trots att du pratat med fastighetsägaren kan du göra en anmälan om störning till miljö- och byggnadsförvaltningen. Det är viktigt att du fyller i blanketten så noggrant som möjligt.

Anmäl en störning , 255.3 kB.

Vad kan du göra själv?
Om du har problem med inomhustemperaturen i bostaden kan du till exempel:

  • Se till att hålla element fria från möbler och textilier.
  • Hålla luftintag och frånluftsventiler rengjorda och öppna.
  • Placera inte soffor eller fåtöljer nära fönster eller balkongdörrar.
  • Låt inte fönster stå öppna, vädra istället effektivt med korsdrag under en kort stund.
  • Hissa ner persienner eller markiser för att undvika att solen värmer upp för mycket.

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns överallt. Höga halter av radon i inomhusluften ökar risken för att drabbas av lungcancer.

Varför ska man mäta radon?
Radon är en gas som inte syns, smakar eller luktar. Gasen kan komma in i huset genom sprickor eller otätheter i grunden, med dricksvattnet eller frigöras från byggmaterialet blåbetong.

Höga halter av radon i inomhusluften ökar risken för att drabbas av lungcancer. Enligt Folkhälsomyndigheten anses ett årsmedelvärde över 200 Bq/m3 utgöra en olägenhet för människors hälsa. I dricksvatten anses en radonhalt över 1000 Bq/liter göra vattnet obrukbart.

Mätning av radon i luften
Mätning av radon i luften görs med hjälp av mätdosor som sitter uppe i minst två månader för att få ett årsmedelvärde. Mätningen ska utföras under eldningssäsongen, någon gång mellan 1 oktober och 30 april.

Du kan också göra en korttidsmätning (till exempel vid husförsäljning) men då blir felmarginalen större och du får inte något årsmedelvärde. Korttidsmätningen kan göras när som helst under året och bör pågå i minst sju dagar.

Mätning av radon i vatten
Det är ovanligt med höga halter radon i kommunalt hushållsvatten, men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla mycket radon. Förhöjda halter av radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd. Gör därför alltid en mätning av radon i inomhusluften om du upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet.

Mätning av radon i vatten är enkelt och kan göras när som helst under året. Det enda som behövs är ett vattenprov.

Beställ mätdosor
Om du vill genomföra en radonmätning i din bostad ska du ta kontakt med ett radonmätningsföretag. Du hittar en lista med ackrediterade företag på swedac.se Länk till annan webbplats..

Hur ofta bör du mäta?
Radonhalten i ditt hem kan förändras över tid. Halten kan till exempel påverkas om du byter från en grävd brunn till en bergborrad, om du byter fönster eller förändrar ditt ventilationssystem. Det är därför rekommenderat att du genomför en radonmätning om du gjort någon större åtgärd på din fastighet.

Även om inga förändringar gjorts på fastigheten är det bra att mäta radonhalten ungefär vart tionde år för att försäkra dig om att radonhalten inomhus håller sig under riktvärdet. Om du använder vatten från en egen brunn bör mätningar genomföras ännu oftare.

Åtgärder
Om det visar sig att radonhalten är hög rekommenderas åtgärder för att minska radonhalten. Först och främst måste orsaken till det höga värdet utredas. När orsaken hittats kan rätt åtgärder genomföras.

Det kan till exempel handla om att täta sprickor eller ventilera på rätt sätt. För bästa resultat bör du alltid ta hjälp av en sakkunnig för både utredning och åtgärdande insatser.

Läs mer om radon på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Våra hem är fulla av kemikalier och de flesta av oss använder dagligen kemikalier av olika slag. Det kan till exempel vara tvätt- och rengöringsmedel, bilvårdsprodukter, målarfärger och bekämpningsmedel. Kemikalier finns också i bland annat möbler, kläder, leksaker och hygienprodukter.

Miljömärkning
Det kan vara svårt att avgöra vilka produkter som är ett bra eller dåliga ur miljöhänsyn. Några miljömärkningar som kan hjälpa dig att välja produkter som är mindre farliga för miljön är ”Svanen” Länk till annan webbplats. eller Naturskyddsföreningens ”Bra Miljöval” Länk till annan webbplats..

Tänk alltid på att inte använda mer kemikalier är du behöver.

Rester och spill
Rester av kemikalier ska aldrig hällas i avloppet eller slängas i hushållssoporna. Lämna istället in dem på kommunens återvinningscentral.

Överblivna mediciner lämnas till apoteket.

Miljökontoret har ansvar för tillsyn av alla som hanterar, använder eller överlåter kemikalier. Tillsynen ska motverka skador på människor hälsa, djur och miljö.

Nodava - avfall och återvinning Länk till annan webbplats.

Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Eldning med ved eller andra biobränslen kan vara en källa till luftföroreningar. För att undvika att miljö- och hälsoskadliga ämnen släpps ut när du eldar i din eldstad är det viktigt att du eldar på rätt sätt. Då minimerar du även risken att störa dina grannar med otrevlig röklukt.

Risker med vedeldning
Felaktig eldning och undermåliga vedpannor eller kaminer kan orsaka att miljöfarliga och cancerframkallande ämnen släpps ut. Det kan även orsaka olägenheter för grannarna.

Om du störs av en grannes vedeldning bör du i första hand prata med grannen. Om det inte hjälper kan du kontakta miljö- och byggnadsförvaltning.

Tips för vedeldning

  • Se till att veden är ordentligt torr. Den bör vara lagrad under tak i minst ett halvår och gärna ett år.
  • Det är viktigt med god förbränning, stryp inte lufttillförseln för att det ska brinna längre. Elda hellre många små brasor med full effekt. Om förbränningen är ofullständig blir röken svart istället för vit eller genomskinlig.
  • Se till att upptändningen av pannan går snabbt genom att använda stickor och finhuggen torr ved.
  • Hushållsavfall, mjölkkartonger, plast, målat eller impregnerat virke hör till avfall, vilket inte får eldas.

Installera eldstad
Om du vill installera eller göra en väsentlig ändring av eldstäder, kaminer eller rökkanaler behöver du lämna in en anmälan till Stadsbyggnadsförvaltningen. Med väsentlig ändring avses åtgärder som kan leda till ökad brandrisk eller förändrade utsläpp till omgivningen.

Mer information om vedeldning
Du hittar mer information om hur du eldar rätt på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.. Du kan också läsa deras broschyr Elda rätt Länk till annan webbplats..

Från och med 1 januari 2024 gäller nya bestämmelser om bioavfall. I begreppet bioavfall ryms förutom livsmedels- eller köksavfall också trädgårds- och parkavfall. De nya bestämmelserna är en del av införandet av EU:s avfallsdirektiv, som bland annat innebär att bioavfall i första hand ska materialåtervinnas.

De nya bestämmelserna innebär att trädgårdsavfall ska komposteras på tomten eller lämnas till en återvinningscentral. I praktiken innebär detta att det inte längre är tillåtet att elda grenar och annat trädgårdsavfall.

Förbudet kontrolleras av kommunerna och det är också kommunen som avgör om det finns anledning att göra undantag från förbudet. I Mora/Orsa kommuns renhållningsföreskrift står följande om hantering av trädgårdsavfall:

Ur renhållningsföreskriften
"Kompostering eller eldning av trädgårdsavfall på den egna fastigheten är tillåten i hela kommunen under förutsättning att det kan ske utan olägenhet för omgivningen och det i övrigt inte strider mot författning eller eldningsförbud.

Kompostering, eller avlämning på återvinningscentral, ska väljas i första hand”.

Med hänvisning till ovanstående bedömer miljö- och byggnadsnämnden att det tills vidare är tillåtet att elda sitt eget trädgårdsavfall så som det beskrivs i renhållningsföreskriften.

Anmäl en störning

Om du upplever att du störs av något av ovanstående ska du i första hand prata med den som orsakar störningen, till exempel fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren. Den som är ansvarig bör få rimlig tid för att utreda och åtgärda problemet.  

Om störningen fortsätter trots att du kontaktat den ansvariga kan du göra en anmälan om störning till miljö- och byggnadsförvaltningen. Det är viktigt att du fyller i blanketten så noggrant som möjligt.

Anmäl en störning , 255.3 kB.


Senast uppdaterad: 19 april 2024