Beredskapsveckan

Beredskapsveckan (tidigare Krisberedskapsveckan) är en årlig informationsinsats via MSB som ska öka människors motståndskraft inför kriser och krig. Den är en del av arbetet med att stärka Sveriges krisberedskap och totalförsvar. Den genomförs alltid vecka 39.

Grannar som grillar vid elavbrott. Foto.

Grannar som tillsammans övar att laga mat utan el. Foto: Melker Dahlstrand, MSB.

Tema för Beredskapsveckan 2024: Sätt igång!

I år blir temat för Beredskapsveckan ”Sätt i gång!”. Temat ger en tydlighet och en viss skärpa i att det inte går att vänta tills en kris eller ett krig hotar, eller till och med utgör ett faktum, innan man tar tag i sin beredskap. Beredskap måste byggas i ett normalläge, annars kan det vara för sent. Det gäller privatpersoner, men även exempelvis kommuner, myndigheter och organisationer.

Kroka arm med andra

MSB lyfter vikten av att öva (som var förra årets tema och som passar både för aktörer och privatpersoner), att skaffa hemberedskap för en vecka, att kroka arm med en beredskapskompis eller en granne och förbereda sig tillsammans, att engagera sig i sin lokala beredskap, att gå med i en frivillig försvarsorganisation eller gå en kurs i första hjälpen.

I MSB:s webbaserade övningsverktyg "Sju dagar" Länk till annan webbplats., kan du utmana dig själv i att klara sju dagar utan el – oförberedd. Övningsscenariot utvecklas allt eftersom timmarna och dagarna går och det gäller att välja det smartaste sättet att hantera de utmaningar man ställs inför, exempelvis vad gäller behovet av mat och vatten.

Beredskapsveckan i Orsa kommun 2024

  • Under beredskapsveckan 23–29 september kan du besöka biblioteket för att titta på en utställning med exempel på vad som är bra att ha hemma i händelse av en kris. Du hittar också olika faktablad och broschyrer om hemberedskap.
  • Måndagen den 23/9 kl. 12.00–13.30 håller energi- och klimatrådgivare Annika Persson en digital föreläsning om hur man håller värme i bostaden vid längre elavbrott med olika typer av uppvärmningssystem. Läs mer här.
  • Tisdagen den 24/9 föreläser Björn Daniels för eleverna i årskurs 8 om fördelar med lokala leverantörer i beredskapssyfte. Projektet är ett sätt för kommunen att kunna öppna upp för fler lokala samarbeten och möjlighet till produktutveckling som kan anpassas till de offentliga köken.
  • Torsdagen den 26/9 kl. 19.00–20.30 håller energi- och klimatrådgivare Annika Persson en digital föreläsning om hur man håller värme i bostaden vid längre elavbrott med olika typer av uppvärmningssystem. Läs mer här.
  • Fredagen den 27/9 får eleverna i kommunens skolor analog undervisning och matlagningen sker utomhus utan el.

Läs mer om kommunens krisberedskapsarbete

Egen hemberedskap

Att ha hemberedskap innebär att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt. Gör en plan för hur du i hemmet ska ordna med vatten, mat, värme och kommunikation under en vecka.

Ett tips är att samla sakerna i en krislåda, då hittar du dem lätt när det behövs. Du kan behöva anpassa krislådan efter ditt hushålls egen situation och förutsättningar.

Hemberedskap – preppa för minst en vecka (msb.se) Länk till annan webbplats.

Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Med några dunkar, en vanlig frys och möjlighet att koka ditt vatten kommer du långt.

Om du är frisk kan kroppen egentligen klara sig länge utan mat, men din mentala förmåga försämras snabbt om du inte äter. Du både tänker sämre och mår sämre. Se därför till att du har något att äta! Köp extra av sådant som du ändå brukar köpa annars.

Livsmedel vid kris – matförrådslista

Om det blir ett långvarigt strömavbrott, annan störning eller kris i samhället så har du som privatpersoner ett eget ansvar att ordna vatten och mat.

Livsmedelsverket har listat exempel på bra och hållbar mat att ha hemma, samt en tillhörande meny för hur en genomsnittlig vuxen kan få i sig tillräcklig energi under en vecka.

Ladda ner Livsmedelsverkets matförrådslista och menyförslag (PDF) Länk till annan webbplats.

Det behöver inte vara så kallt för att du snabbt ska bli nedkyld. Då blir din rörelse- och tankeförmåga sämre. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning av ditt hem och ha saker hemma som kan underlätta.

Vid en större olycka eller en kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga.

Trygghetspunkter är utpekade platser dit människor kan vända sig för att få information vid eventuella kriser eller störningar i samhället när våra vanliga kommunikationskanaler inte fungerar.

Om det skulle hända något i Orsa kommun, till exempel ett längre ström-, vatten- eller telefoniavbrott eller en större brand, så har kommunen ansvar för information till de personer som befinner sig inom kommunen.

Vid en trygghetspunkt kan, beroende på typen av händelse och omfattning, besökare få

  • aktuell information om vad som händer och hur du bör agera
  • hjälp med att larma polis, ambulans och räddningstjänst
  • möjlighet att ladda mobiltelefon
  • hänvisning om vart du kan vända dig om du behöver ytterligare hjälp. Det kan handla om enklare sjukvård, dricksvatten och krisstöd.

Trygghetspunkten är bemannad med personal från kommunen som jobbar med samordning, kriskommunikation och logistik.

Här finns Orsa kommuns trygghetspunkter:

  • Kommunhuset
  • Brandstationen
  • Bergetskolan
  • Skattunge friskola

Se var trygghetspunkterna finns på kommunkartan.  Länk till annan webbplats.

Läs mer och se filmen om våra trygghetspunkter.

Senast uppdaterad: 2 december 2024