Utställningar i kulturhuset

UNG VÄV – tradition i rörelse

Föreningen Sveriges hemslöjdskonsulenter och utvecklare är stolta över att presentera UNG VÄV – tradition i rörelse, en utställning med vävare yngre än 30 år från hela Sverige. Här möter vi en livfull ny generation konstnärer som utforskar vävningens oändliga möjligheter.

Vernissage lördag 14 februari 12.00

Under utställningens gång kommer även Hemslöjden i Dalarna, Sätergläntan och Orsa slöjdlag erbjuda workshops och föredrag i ämnet vävning.

Läs mer om aktiviteterna på sidan Kulturprogram.

Utställningen UNG VÄV – tradition i rörelse visas i Orsa konsthall 12 februari till 21 mars 2026.

---

Mer om utställningen UNG VÄV

Vävning är mer än en teknik – det är ett sätt att se på världen. Det är en handling där material och mening flätas samman, där man arbetar långsamt och med eftertanke i en alltmer fragmenterad värld.

Vävare: Malin Antonsson, Ellen Arolin, Sun Bjers, Storm Philippa Clarén, Erika Coleman, Olga Eckerström , Ester Eriksson , Norea Haapalainen , Sofie Haglöf , Emma Hasselström, Ebba Hernström , Hedvig Isoz , Tova Jäderberg , Anna Alex Karlsson , Karin Kauppi , Hanna Knutsson , Sara Labba, Evelina Markow , Moira Nilsson , Ella Olofsson , Hannah Parman , Cesilia Pern , Maja Söderberg Laanemäe och Josefin Åberg.

Curator: Heather Jones

Jury: Monica Hallén, Heather Jones, Leen de Ridder och Matilda Wiklander Palmertz

Utställningen är producerad av Sveriges hemslöjdskonsulenter och utvecklare.

Tack till Estrid Ericsons stiftelse, Stiftelsen Kungl. Patriotiska Stiftelsens Understödsfond, Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Nämnden för Hemslöjdsfrågor för ekonomiska bidrag.

I Sverige har vävning historiskt fungerat både som nödvändighet och uttrycksform – där identitet, plats och gemenskap vävts in i textilen. Dagens unga vävare bär denna tradition vidare samtidigt som de tänjer på dess gränser. Deras verk förenar traditionella tekniker med samtida uttryck, digitala verktyg med handspunnen tråd och återvunna material med poetisk avsikt.

Juryn har identifierat flera återkommande teman i de utvalda verken: Vördnad för naturen, ett djupt engagemang för hållbarhet, nytolkningar av ärvda tekniker och berättelser samt en önskan att gestalta specifika platser. Vissa verk utforskar släktskap och berättande – de väver om familjehistorier eller omformar historiska mönster. Andra experimenterar djärvt med form, material och samhällsteman – de trär in optisk fiber, väver i porslin eller kontrasterar folklig estetik med bilder av digital dystopi och klimatförändringar.

Tillsammans bildar dessa vävar ett inofficiellt arkiv över samtidens Sverige – sett genom vävstolen. Att vara vävare idag, visar många av dessa konstnärer, är att minnas och skapa nytt

samtidigt. Det är att binda samman dåtid med nutid och att hitta nya sätt att knyta band över tid, teknik och geografi.

UNG VÄV bjuder in publiken att reflektera – inte bara över vävarna, utan också över hur, var och av vem de är skapade – och framför allt: Varför?

Kristina Skantze

Handhjärta

Orsa Konsthall 28 mars-23 april 2026

Vernissage med workshop lördag 28 mars 12.00

Händer kan så mycket. De bär, greppar, släpper, läser av temperaturer och strukturer. De kan smeka, leka, slå, förstå, gömma hemligheter. Händernas rörelser kan vara subtila, som att pricka in en sytråd i nålens öga, eller fulla av kraft, ibland våld. Händerna är mitt viktigaste redskap i arbetet som konstnär, och ett motiv jag ständigt återkommer till.

Stygn efter stygn växer människoliknande varelser fram ur mina händer. Jag bär alltid med mig en kroppsdel att sy på. När jag arbetar på bussar och tåg väcker det nyfikenhet. Det öppnar upp för mänskliga möten som sys in i figurernas lemmar, och i mitt kroppsminne. Det som sker under arbetets gång tänker jag ger figurerna en egen livserfarenhet som formar deras känslouttryck.

I utställningen ”Handhjärta” visar jag skulpturer i olika storlekar, former och material. De föreställer händer och handgester. Många av dem är inspirerade av de handikoner som finns representerade i utbudet av emojis. En sådan är handhjärtat; två händer som tillsammans formar ett hjärta. För mig blir begreppet ett uttryck för min kärlek till händerna, och en symbol för händernas förmåga att bära och uttrycka känslor.

Skulpturernas uttryck öppnar för tankar om händers kommunikativa betydelse i både digitala och fysiska sammanhang. Med begrepp som ”fatta” och ”begripa” visar språket att vi behöver händernas hjälp för att förstå världen, och för att bli en del av den, som Bodil Jönsson skriver i sin text “Handen Vet”. I en digital tidsålder, kan emojis bidra med det som i fysiska samtal uttrycks genom kroppsspråk eller röstläge.

Samtidigt kan ökad vistelse i den digitala världen vara hämmande för utvecklingen av händernas motoriska och sensoriska förmågor. Med handen på hjärtat och med hjärtat i handen vill jag trycka på att vi behöver händerna för att förstå världen, varandra och oss själva.

Vävda byggstenar

Utställningen pågår 10 februari - 21 mars i Ostkupan.

Vävda byggstenar har inspirerats av Bergslagssten som är en slaggprodukt från utvinningen av metall vid gruvbrytning. Slaggen flyter överst på smältan och tappas ut ur masugnen före metallen. Slaggen finns i alla möjliga färger och strukturer. Det som utmärker Bergslagssten är just färgen och konsistensen. Färgen kan skifta från ljusblå över klarblå och mörkblå via grön till svart. Inför utställningen i Orsa Kulturhus har vi även inspirerats av den lokala sandstensbrytningen.

Vävnätet Dalarna som bildades 2014 är ett nätverk av handvävare där vi jobbar tematisk och ställer ut vävar tillsammans. Vi har ingen gemensam fysisk vävstuga utan medlemmarna väljer ett tema som vi utforskar tillsammans och tolkar individuellt. Föreningen har genom teman, utställningar och samarbeten med externa aktörer skapat en metod och process för att arbeta i gemensamma projekt som bygger på medlemmarnas erfarenheter och kunskaper och ger ett rikt perspektiv på möjliga utkomster.

Medverkande: Britt-Inger Edwall, Annika Lindqvist, Eva-Karin Enbäck, Inger Nilsson, Kirsi Manni, Kristina Runesson, Lena Broberg, Louise Eriksson Candell, Maria Kronander och Åsa Viksten Strömbom.